Life of Tana

Helt plötsligt fick vi en massa tid till att fixa och dona då Saga for iväg med farmor till stugan. LillVildan är fortfarande hemma och har redan varit runt till alla grannar och sagt gomorgon så det är som det brukar vara :) Men om en stund är det ju dags för vilan och då tänkte vi låta inspirationen flöda med målning av huset och slipning av en gammal byrå som vi hittade i bodan. Kul när man hittar gamla saker som kan göras om till nytt :)

Men inte ska vi bara slita idag, nej nej vi tänkte dra iväg till stranden en sväng sen om vädret håller i sig och bara njuta, slappa och leka!

Ja att lillVildan lever upp till sitt namn är ingen nyhet men nu kan hon ännu mer ;) Hon har nämligen lärt sig öppna dörren ut och eftersom hon är en liten rymmare i själen gäller det att vara med, men för säkerhets skull har vi låst den så att vi slipper oroa oss...

Och det är ju en himla tur att vi har så underbara grannar som vi har, våra barn känner dom och dom känner våra barn så dom blir inte förvånade av dagens alla spontan besök som blir av. Saga har iallafall vett att säga till om hon går någonstans och svarar om jag ropar, men Vilda är snabb som en vessla, försvinner på 2 röda jamen du hinner inte ens blinka och hon SVARAR INTE.... Hjärtklappning och panik men oftatst sitter hon bara runt hörnet och fnittrar, skitungen ;) 

Gick för att hämta saft och kom tillbaka till det här.. Solsparyduschad Vilda haha... Min lilla goa tokiga Vilda ♥

Börjar förstå vad min mamma måste ha gått igenom då jag och min ena bror var exakt likadana, jag är glad att jag bara har en vild unge iallafall och en väldigt lugn ;) Tänk vad lustigt att man får en utav varje, Saga har mest utav pappa och Vilda allt utav mig.....

Ja det var beskrivningen på bullarna jag och barnen bakade igår och med en sån beskrivning så bara måste man prova haha, och goda var dom ;)
Själv tyckte jag inte dom var lika lätta att baka som alla kommentatorer tycktes, fast då är ju inte jag någon bullmamma heller så ni andra lär ju lyckas bättre :) Fyllning fick jag över en hel del, både i bunken och det som rann ut, tur jag hade en Vilda som stod redo och tog hand om det och sockret efteråt hoppade jag över.

Vanilj&kokos bullar 
45 st

Ingredienser

50g jäst

150g smör

6 dl mjölk

½ tsk salt

1 dl socker

ca 20 dl mjöl

4 krm hjortronsalt

2 ägg

Fyllning
200g smör

4 dl florsocker

4 dl vaniljkräm

2 dl kokos

Gör så här
Smula ner jästen i en bunke.
Smält smöret.

Tillsätt mjölken och låt vätskan bli fingervarm.
Häll degvätskan över jästen, rör om tills allt är uoolöst.
Tillsätt salt, socker, mjöl och hjortronsalt, spara lite mjöl till utbaket.
Arbeta degen lätt och tillsätt äggen.
Arbeta nu degen tills den blir blank och smidig.
Låt jäsa under en bakduk i ca 45 min.

Fyllningen
Rör smör och florsocker vitt och poröst.
Tillsätt vaniljkrämen lite i taget under omrörning, samt kokosflingorna.

Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den lätt.
Dela den i två lika stora bitar.
Kavla ut degen på mjölat bakbord.
Bred ut fyllningen och rulla ihop, skär i bitar.
Lägg bullarna i aluminiumformar och låt jäsa i 30-40 min.
Grädda bullarna i mitten av ugnen, 6-8 min i 250 grader.
Pensla bullarna med smör och socker.

Ja nu var det då dags för tjejerna att börja på dagis igen efter långledigheten, vädret har ju inte varit det bästa men oj så skönt vi har haft det ändå. Den här veckan ska lillVildan skolas in på Sagas dagis och det är något tjejerna sett fram emot och jag såklart, äntligen kan jag i lugn och ro lämna och hämta kidsen utan att behöva stressa vidare till nästa ställe, I LOVE IT!

Har ju velat fram och tillbaka med om jag ska ha dom på olika avd eller inte, innan har jag stenhårt trott på skilda avd, att dom mår bra av att få vara själva men när vi fick plats på Ängens blev det Sagas avd och det kunde vi inte tacka nej till, vet ju inte när nästa plats dyker upp..
Men nu helt plötsligt känns det väldigt bra, att dom hamnar på samma avd alltså, har inte sett så mycket kärlek emellan dom på länge förutom den härliga syskonkärleken (läs ret, pet, grin och skrik)

Det är inte ofta dom här två poserar på en och samma bild men jag bad väldigt snällt och förklara att jag ville föreviga denna dagen och skicka en bild till mormor och morfar och då var det ok :)

Storasyster och lillasyster♥ Plötsligt känns dom inte så små längre och det är lite eller väldigt skrämmande faktiskt, fast dom kommer alltid vara mina småtjejer... Denial kallas det visst... ;)